Antiken

Fenicierna

3000 BCE

Fenicierna byggde städer över hela medelhavsområdet, framför allt längs den östra kusten, i Nordafrika och på de stora öarna.Fenicierna var även kända för sin skeppsbyggnadskonst, handel och sjöfart. Den största feniciska stadsstaten blev med tiden den nordafrikanska Karthago.

Knossos/Kreta

1900 BCE

Man kan hitta Knossos på Kreta och i Knossos fanns det ett stort palats som gjorde att Knossos till centrum. År 1420 förstördes platset.

Mykene

1700 BCE

På 1400-talet f. Kr erövrades Kreta av ett folk från det grekiska fastlandet. Inkräktarna tillhörde den mykenska kulturen. Mykenarna är de första vi vet som talade grekiska och deras kultur skapades ungefär från 1700 till 1200 f.Kr.

Stadsstater växer fram

900 BCE

Stadstaterna växer fram genom handlen och när handlen blir större och fler och fler personer som kommer ditt från olika ställen. De som kommer behöver någon stans att sova och då bygger man upp en stad som blir större och större. Aten och Sparta är exempel på stadstater.

Epoken antiken inleds

800 BCE

Antiken är en epok i Medelhavsområdets historia. Den varade från ca 800 - 700 f.Kr till ca 473 e.Kr. Epoken kännetecknas av stort kulturellt inflytande från Antikens Grekland och Romarriket.

Olympiska spelen

776 BCE

Olympiska spelen spelas var fjärde år och när olympiska spelen börjar blir det vapenvila för att alla ska kunna va med. De olympiska spelen fortsätts spelas än i dag men med lite andra sporter än vad de hade på 700 f.Kr.

Roms grundade

753 BCE

Det sägs att Rom grundades år 753 f.Kr. av bröderna Romulus och Remus. År 509 f.Kr. var romarriket ett kungadöme sen en republik men från 44 och 27 f.Kr. blev det sedan ett Kejsardöme. Första tiden av Rom var det en kungastyrd stad som leddes av sju olika kungar. Den sista kungen hette Tarquinius Superbus som var etrusk. Han avsattes år 509 f.Kr. då Rom blev en republik.

Kolonisationen börjar

700 BCE

Kolonisationen börjar är när stadstaterna växer och blir större.

Grekiska antikens storhetstid

700 BCE

Antikens Grekland växer fram med stadstaterna och handlen som blev runt om medelhavet. Mycket av den nutida västerländska civilisationens kultur, filosofi, vetenskap, astronomi och politiska institutioner har sitt direkta eller indirekta upphov i det antika Grekland.

Antika Grekland

Period: 700 BCE to 300 BCE

Antika Greklands Storhetstid

Rom blir republik

509 BCE

Monarkin ersattes utav en republik. Men Rom utvecklades ändå inte till en demokrati som de gjorde i Aten. En anledning till detta var att de inte gjorde det till en demokrati var att de rika och mäktiga romarna hittade på ett sätt att ”köpa” proletärernas och andra fattiga medborgares röster. De rika lovade att skafa gratis mat eller fritt inträde till nöjen som badhus om de fick de fattigas röster.

Grekisk Teater

500 BCE

Det började med att grekerna hade en religiös fest för vinguden Dionysos. Man tävlade om vem som kunde komposera och framföra den bästa körsången. Runt 400 år f.Kr utveklades teaterkonsten och det var under denna tiden som många kända dramaförfattare skrev pjäser som än idag spelas.

Demokratin i Aten

500 BCE

Inann demokratin kom in i Aten hade de monoarki, aristokrati och tyranni. Man tror att demokrati har kommit in i Aten var att sammhället hade utveklats och nu ville sammhället också vara med och bestämma. Man trodde också att det kom in för att man ville få slut på de starka motsättningarna mellan fattiga och rika.

Persernas erövningar

500 BCE

Persernas erövningar var en serie krig mellan perserkungen och en del av de grekiska stadsstaterna. Det hela började med ett uppror bland de grekiska stadsstaterna i landskapet Jonien i början av 400-talet f.Kr.

Romarriket

Period: 500 BCE to 476

Romarriket var som störst vid 117 f. Kr.

Slaget vid Marathon

490 BCE

Slaget varade vid byn Marathon i Grekland mellan greker från Aten och Plataiai och perserna under Hippias som en del av persiska krigen. Grekerna segrade och kunde därefter driva tillbaka perserna.

Slaget vid Salamis

480 BCE

Slaget vid Salamis var ett sjöslag som varade mellan en allians bestående av grekiska stadsstater och det persiska imperiet år 480 f.Kr.. Slaget resulterade i en avgörande seger för de numerärt underlägsna grekerna. Slaget utkämpades i sundet mellan fastlandet och Salamis

Slaget vid Thermopyle

480 BCE

Slaget startades av att perserna inlett en invasion av Grekland, och i förlängningen Europa, vilken startades med att invasionsarmén gått över Hellesponten, över en tillfällig pontonbro, och in i Grekland norrifrån. Invasionsarmén leddes av Xerxes, vid denna tid storkonung över det vidsträckta persiska riket. Slaget varade i tre dagar och grekerna hade en mycket mindre armé än vad perserna hade och perserna vann slaget.

Rom kontrollerar den Apenninska halvön

475 BCE

Runt 475 f.Kr. fanns det ca 20 olika folkslag på den Apenninska halvön som pratade olika språk. De grekiska invånarna som bodde i greksika stadsstater i den södra delen av Italien blev oroliga när de såg hur köpmännen från Rom tog över handeln med olja och vin. Vilket sedan gjorde att grekerna startade en konflikt och försökte stoppa romarnas fartyg från att komma in. Konflikten spårade tillsist ur och skapade krig mellan dem.

Peloponnesiska kriget

431 BCE

Peloponnesiska kriget var en serie väpnade konflikter i det antika Grekland mellan åren 431 och 404 f.Kr. Striden stod mellan det attiska sjöförbundet, under Aten och det peloponnesiska förbundet under Sparta.

Makedonien/Kung Filip

382 BCE

Filip den andra av Makedonien utbildade en elitarmé av yrkessoldater som fick öva sig i framgångsrika mindre uppdrag. Detta fick flera av de grekiska stadsstaterna att söka hjälp hos honom.

Alexader den store

356 BCE

I mitten av 300-talet f.Kr. styrdes Makedonien av den unge kungen Alexander. Han hade stora planer för sig själv och sitt land. Först skulle Aten och vissa andra grekiska stadsstaterna tvingas in i ett gemensamt förbund under Alexanders ledning. Det skulle göra slut på många av krigen mellan stadsstaterna och göra det möjligt att erövra perserriket. Det finns många olika berättelser om Alexander utföra sina planer. De äldsta texterna som är skrivna är flera hundra år efter hans död.

Hellenismen

323 BCE

Detta är den tidsepok i antikens historia som börjar med Alexander den stores död till cirka 30 f.Kr.. Under denna period kom sociala och kulturella mönster som skapas ur grekiska traditioner att dominera stora delar av Medelhavsområdet och våran Iran, Irak och Afghanistan. Religionen och kulturen skapad av en syntes av grekiskt och orientaliskt. Efter Alexanders död delades hans rike som ibland kallas de hellenistiska rikena. Kulturellt hade hellenismen stor betydelse även i det romerska riket.

Första puniska kriget

264 BCE

Första puniska kriget var mellen 264 f.Kr och 241 f.Kr. Kriget var mellan romerska republiken och kartagiska imperiet eller som romarna kallade de punerna.

Andra puniska kriget

218 BCE

Det andra puniska kriget var mellan 218 - 201.
Det andra puniska kriget var ett stort slag vid Cannae i Italien: den karthagiske Hannibal vann detta slag över romarna. Han hade fått hjälp av folkslag som romarna tidigare besegrat. Hannibal och hans trupper erövrar nästan Rom men romarna lyckades tvinga tillbaka karthagerna tillbaka till Karthago och då vinner Romarna detta krig.

Tredje puniska kriget

149 BCE

Det sista punsika kriget sluade med att Karthago förstördes helt av romarna. Detta kriget var även det värsta puniska kriget.

Julius Caesar

100 BCE

Julius Caesar var en romersk diktator. Han var född den 13 juli 100 f.Kr. och dog den 15 mars 44 f.Kr.

Spartacusupproret

73 BCE

Spartacus var en utav 70000 slavar som sedan blev trött på att vara slav så han rymde upp i bergen nära Nepal. Det var inte bara Spartacus som kände så, så de andra slavarna följde med han.

Kejsare Augustus

63 BCE

Han är den första kejsaren av det romerska kejsardömmet. Han styrde från år 27 f.Kr. och sedan fram till sin död. Han dog år 14 e.Kr.

Rom blir kejseardöme

27 BCE

De brukar säga att 27 f.Kr. var början av det romerska kejsardömet för att det var då Julius Caesars adoptivson Gaius Octavius utsedde till Kejsar Augustus. Det romerska kejsardömet blev sedan uppdelat i fyra olika sekel som varade fram till Kejsar Theodosius död som var år 395 e.Kr. Efter hans död delades kejsardömet upp i två delar Västrom och Östrom.

Kejsare Konstantin

324

Kejsare Konstantin var känd för att det var han som lätt Kristendommen in i romarriket. Han skapade även staden Konstatinopel år 325.

Kristendomen blir statsreligion

380

Man ville ha Kristendom för att den ansågs vara mer öppen för både slavar och kvinnor. Till slut hade kristendomen många anhängare och religionen växte allt mer och mer, till slut var det svårt att förbjuda.

Romarriket delas

395

Romarriket delas i Västrarom och Östrarom. I det västromerska riket är Rom huvudstad. I det östromerska riket är Konstantinopel huvudstad, kristendomen är statsreligion. Östra delen var mer mer livskraftig, med tätare befolkning och bättre ekonomi. Kallas även det bysantinska riket.

Romarrikets Fall

476

Västrom upphör i slutet av 400-talet. Den sista kejsaren avsattes år 476 och därmed avslutas den antika epoken.
Östrom upphör mycket senare, bestod i ytterligare 1000 år fram tills att området erövrades av det Osmanska riket. Det finns olika förklaringar till Romarrikets fall, bl.a ekonomiska- politiska och militära orsaker och förklaringar.