-
300
Aristoteles- naturvetenskapens uppkomst
(364 f.Kr.) Aristoteles är känd för många saker i den västerländska kulturen. Hans bidrag till naturvetenskapen handlade både om planeter och dessa cirkulerande runt jorden. Han var även en av de första i världen som katigoriserade djur och deras anatomi. -
Ignaz Semmelweis- hygienens betydelse
Han visade att barnsängsfeber var smittsam och att fallen av barnsängsfeber kunde minskas drastiskt om vårdgivarna tvättade sina händer ordentligt. Han gjorde denna upptäckt när han var chef för förlossningsavdelningen på ett sjukhus i Wien. -
Charles Darwin- Evolutionsteorin
Hans bok, Om arternas uppkomst, etablerade evolutionär härstamning med modifiering som den dominerande vetenskapliga förklaringen av mångfalden i naturen. Han undersökte människans utveckling och sexuellt urval i, Människans härledning och könsurvalet, följd av ,Känslouttryck hos människor och djur. Hans forskning om växter publicerades i en serie böcker och i hans sista bok undersökte han daggmaskar och deras effekt på jorden. -
Albert Einstein- relativitetsteorin
Den första upptäckten var ett arbete om den brownska rörelsen, som i praktiken bevisade atomernas existens. Den andra beskrev fotoelektriska effekten, för vilken han senare, år 1921, fick Nobelpriset i fysik. Det tredje var den speciella relativitetsteorin 1905, för vilken han är mest känd. Den fjärde artikeln, om ekvivalensen mellan massa och energi. -
Rosalind Franklin- molekyler och kristaller
Hon var känd för sina studier om molekyler och kristaller. Mest känd blev hon dock för sitt bidrag till bestämmelsen av DNA-molekylens uppbyggnad. Franklin kom också på vissa virus uppbyggnader och hon förde även forskningen om kristaller framåt. -
Stephen Hawning- singularitetssatser
1972 kunde Hawking bevisa det första av många singularitetssatser; sådana satser tillhandahåller en uppsättning tillräckliga villkor för existensen av en singularitet i rumtiden. Detta arbete visade att singulariteter, långt ifrån att vara matematiska kuriositeter som endast framträder i specialfall, är en allmän egenskap hos generell relativitet.
