• Rymdåldern

    Rymdåldern
    Rymdåldern inleddes den 4 oktober 1957 när den första rymdfarkosten sköts upp i rymden som inte åkte ner direkt på grund av jordens gravitation, utan denna satellit stannade i jordens omloppsbana. Den hette sputnik och var en Sovjettisk rymdfarkost uppskjuten från Kosmodromen i Bajkonur. Sputnik vägde 84 kg och var lika stor som en fotboll. Sputnik skapade en stor rymdkapplöpning mellan USA och Sovjet.
  • Sputnik 2

    Sputnik 2
    Sputnik 2 var den andra rymdfarkosten som sköts upp i Jordens omloppsbana som sköts upp den 3 november 1957 från Kosmodromen i Bajkonur, även en Sovjetisk rymdfarkost som har 4 meter hög. Det var den första med att bära en levande varelse, en hund som hette Lajka befann sig i farkosten. Förbrändes senare i jordens atsmofär.
  • Explorer 1

    Explorer 1
    Den 1 februari 1958 efter konkurrens mot Sovjet skickar USA äntligen upp sin första rymdfarkost. Explorer 1 som man har kontakt med ända till den 23 maj 1958, den sköts upp med en Juno I raket, från Cape Canaveral Air Force Station i Florida. Explorer 1 var 205 cm lång.
  • NASA bildas

    NASA bildas
    NASA (National Aeronautics and Space Administration) som är USA största rymdorginasition bildades 29 juli 1958 från det tidigare NACA (National Advisory Committee for Aeronautics).
  • Luna 1

    Luna 1
    Luna 1 var en Sovjetisk rymdfarkost och var den första att komma i närheten av månen. Den sköts upp den 2 januari 1959 och var den första sovjetiska rymdsonden i Lunaprogrammet att skjutas upp och passera nära månen, det satte USA i stor press.
  • Luna 2

    Luna 2
    Luna 2 var en liknande rymdfarkost som Luna 1 och var en sovjetisk rymdfarkost som kraschlandade på månens yta 13 september 1959 med mening. Detta var den första "landningen" av ett konstgjort rymdskepp på en annan himlakropp. Luna 2 var en 387 kg tung rymdfarkost.
  • Luna 3

    Luna 3
    Även Luna 3 var en sovjetisk rymdfarkost som sköts upp 1959 som en del av Luna-programmet . Det var det första uppdraget att fotografera månens bortre sida och den tredje sovjetiska rymdsonden som skickades till månen . Trotts att Luna 3 gav dåliga bilder blev detta helt revolutionerande när de publicerades i världen.
  • Första människan i rymden

    Första människan i rymden
    Kampen mellan USA och Sovjett fortsätter. Tidigt på morgonen den 12 april 1961 lyckas Sovjetunionen, den 27-årige kosmonauten Jurij Gagarin blev den första människan att genomföra en rymdfärd någonsin. Den 4,7 ton tunga farkosten Vostok 1 uppskjuten från rymdbasen i Kazachstan. Sovjetunionen hade lyckats med att genomföra den första bemannade rymdfärden och världen häpnas. Efter 55 minuter landade Gagarin på jorden igen totalt hade rymdfärden varat i 108 minuter och tog sig ett varv runt jorden.
  • Människan på månen

    Människan på månen
    Klockan 03.56 tog astronauten Neil Armstrong dem första stegen på månen.” Ett litet steg för människan, men ett stort steg för mänskligheten”. Det var Armstrongs första ord när han hade tagit de första stegen i gruset på månen. Detta gjorde att USA "ledde" rymdkapplöppningen mot Sovjet. Det har konspererats om månlandningen är äkta då det varit svårt att åter åka till månen med modern teknik.
  • Svenskar i rymden

    Svenskar i rymden
    Klockan 20:47 den 9onde december 2006 flyger den första svenska astronauten upp i rymden vid namn Arne Christer Fuglesang. Den 15onde maj 1992 blev han uttagen i ESA-grupp 2 tillsammans med fem andra europeiska astronautkandidater. Rymdraketen hette Discovery och efter 6 minuter var den uppe i hastigheten 27 000 kilometer i timmen. Några minuter senare hade rymdfärjan lagt sig i omloppsbana runt jorden detta innebar att Fuglesang för första gången fick befinna sig i tyngdlöshet i rymden.
  • Rymdålder idag

    Rymdålder idag
    Rymdåldern pågår fortfarande. Desto mer vi forskar kring rymden desto mer lär vi oss om den. Startskotten som skedde av Sputnik har gett oss en stor del kunskap om det vi vet om rymden idag. Utan sputnik skulle vi inte ha satelliter som ger oss nätverk eller väderprognoser. Rymden är än idag ett mysterium men vi lär oss mer om den och det vi vet just nu är att rymdåldern aldrig tar slut eftersom rymden alltid finns kvar.